wickan78

Jag, Jesper och Martin tar som bekant ut månadens fotbollslag. I mitt lag finns endast tre spelare kvar från första halvan av januaris världslag. Ni kan se mina vänners lag på deras bloggar. För att göra det enkelt för er kan ni länka er dit, ner till höger på min sida. Jag förstår dock om ni inte gör det. Det räcker att läsa mitt lag så är ni förmodligen nöjda. Well....

                                                

Hat flyter i mina vener. Det fullkommligt kryper i kroppen på mig. Anledningen är Grammisgalan, som sänds på tv4 i skrivande stund. Fan alltså, har svensk musik alltid varit så här dålig? Om inte, vad hände liksom? 

Härmed lovar jag mig själv att aldrig, och då menar jag fan aldrig, se på ett intressant tv - program tillsammans med folk som är obrydda eller i mitt tycke okunniga.

Det var en liten avstickare. Nu tillbaka till Grammisgalan. Carina Berg, Mando Diao, Snook, Veronica Maggio, Martin Stenmark, Sanna Bråding, BWO, Basshunter och Sunblock. Alla dessa varelser får mig att vilja spy, skrika, slå och bara hata. Samtliga har de förpestat ett av mina allra största intressen, musiken. Må de alla hava olyckliga musikkarriärer. Det kanske inte är programledarnas fel att de leder tillställningen? Men riktigt usla är de. Och riktigt irriterad blir jag bara jag bevittnar deras prestation, om jag nu kan kalla det så?

Försäsongsträningen är i full gång för Ljungskile SK. Laget har fått behålla förra årets stomme och har kryddat truppen med spännande nyförvärv. En av lagets nya spelare är Mattias Gravem. Mitt i förra säsongen gick han från GAIS till Qviding. Tanken var att han skulle rädda kvar laget i Superettan. Det misslyckades. Ändå gjorde Mattias Gravem det han blev värvad för. På tretton matcher för bottenlaget gjorde han åtta mål.

 – Nu när jag spelar i ett bättre lag kommer jag att göra fler än åtta mål.

Tillsammans med Jörgen Wålemark bildar Mattias Gravem ett anfallspar där båda varit med och fört upp lag till Allsvenskan. Och det märks på dem att något stort är på gång i Ljungskile.

 – När jag gick upp med GAIS för två säsonger sedan hade vi ett riktigt bra lag. Årets Ljungskile håller jämna steg med det laget vi hade då.

När han berättar hur de kommer komplettera varandra på planen lägger Jörgen sin arm runt honom och meningen avbryts med ett skratt. Att de trivs ihop framgår tydligt.

 – Jörgen är en bra fotbollsspelare med mycket rutin. Han är en väldigt målfarlig och klok spelare som jag kommer ha stor nytta av.

Jörgen Wålemark är lagets kapten och den spelaren i laget som verkligen personifieras med Ljungskile SK. Kan någon jämföra årets trupp med tidigare upplagor, är det just Wålemark.

 – Truppen är mycket starkare i år. Det märks på killarna att det är konkurrens på de flesta positionerna. Alla är fokuserade och inställningen är bra.

När Ljungskile kvalade sig till Allsvenskan 1996 var Jörgen Wålemark en av lagets viktigaste spelare. Den säsongen gjorde han sjutton mål och många klubbar fick upp ögonen för honom. När Ljungskile spelade allsvensk fotboll året efter fanns han inte med i laget. Han hade valt att pröva lyckan i det norska laget Lilleström.

 – Klart jag kan ångra mig ibland. Det hade varit speciellt att spela för Ljungskile i Allsvenskan. Men än är det inte kört.

Värvningen av Mattias Gravem är Jörgen Wålemark glad över. Han ser honom som ett ytterligare hot mot motståndarlagen.

 – Med Mattias snabbhet kommer vi kontra in en hel del mål. Han är väldigt snabb och målfarlig.

Samtidigt som Jörgen berättar om årets trupp utstrålar han glädje och självsäkerhet. Tretton mål förra säsongen ska bli fler i år.

 – Ja, det måste jag klara.

Nils Lindgren är 23, och går alif på Ljungskile folkhögskola. Han vet hur det känns att leva med ett avståndsförhållande. Det var i somras, när han började sin utbildning, som han träffade sin flickvän på skolans internat.

 – Ja, hon gick musiklinjen. Vi hittade varandra snabbt. Tyvärr hoppade hon av utbildningen, berättar han.

Nils flickvän, Elisabeth, valde att flytta tillbaka till sin hemstad Lund. Den tidigare dagliga relationen försvann och numera träffas de varje helg. Oftast är det Nils som får besök på skolan.

 – Det är en speciell situation. Känslan är väldigt bra när vi träffas. Däremot är det jobbigt när hon åker ifrån mig. Det tar inte lång tid innan jag börjar sakna henne jättemycket.

Trots den påfrestande känslan att åka ifrån varandra försöker Nils se positivt på situationen.  

Han berättar att deras möten väger över det jobbiga i att vara ifrån varandra.

 – Visst är det jobbigt att sakna henne men jag ser saknaden som ett positivt tecken, ett slags bevis på hur mycket jag tycker om henne. Sedan när vi träffas så är det kvalitetstid.

Med hjälp av telefon håller de ändå daglig kontakt. De pratar varje dag mellan 15 ­– 45 minuter. Men att höra sin partners röst och inte få se henne är inte alltid lätt.

 – Hon hör direkt på mitt tonfall när jag tycker det är jobbigt att sakna henne. Jag blir tyst och tänker lite för mycket, lite frånvarande helt enkelt.

Något som hjälper Nils och Elisabeth i deras relation är framtiden. Att blicka framåt och planera gemensamma saker är viktigt.

 – Hon vill läsa upp betyg på Komvux samtidig som jag studerar i Ljungskile. Sedan vill vi resa, innan vi båda tänkt plugga vidare. Det hade varit väldigt skönt att åka iväg med henne efter mina studier.

Den viktigaste saken, enligt Nils, är att man måste lita på varandra. Deras tillit gör att svartsjuka inte existerar i förhållandet. Han är dock medveten om att detta kan vara ett problem för andra distansförhållanden. När par inte träffas ofta kan de inte alltid veta vad deras respektive gör. Därför tycker Nils att man måste lita på sin älskade för att förhållandet ska fungera.

Nils Lindgren har svaret på dansbandet Vikingarnas gamla dänga, Kan man älska någon på avstånd.

 – Ja, det kan man.

När Magnus Hedman gick till en av världens mäktigaste klubbar, Chelsea, var det många som höjde på ögonbrynen. Medan större delen av svenska folket skakade på sina huvud åt övergången så gick Hedman själv runt med sitt drygt självgoda leende. Övergången hausades snabbt upp i Sverige, vilket förmodligen var Hedmans förhoppning. Att Magnus Hedman älskar uppmärksamhet är ingen hemlighet. Han har alltid velat vara i centrum. Jag minns för ett par år sedan när han var gäst i Sen kväll med Luuk. Det var samtidigt som det svenska fotbollslandslaget var samlade i Stockholm. Programmet gick ett par dagar innan en viktig landskamp. Där satt då Hedman tillbakalutad i studion med det där leendet. När Kristian Luuk frågade Hedman om vem han umgås med i landslaget, var han inte sen med att svara.
"Ja, vi e ju några stycken som brukar umgås. Men mestadels är det jag och Henke som brukar hitta på saker".
Säkert Hedman. Vilket ljug. Varför? Jo, för han vill vara bland de största. Och han vill att folk ska tro att han är omtyckt. På morgonen efter han suttit hos Luuk och berättat om sig själv var det dags för hotellfrukost med landslaget. Givetvis hade alla landslagsspelarna suttit bänkade framför tv:n, kvällen innan, och tittat på Sen kväll med Luuk. När Hedman kommer ner till frukosten höjer Henke Larsson sin röst med en uppmaning till sina bordskamrater. "Kan ni akta er, jag vill sitta med min kompis Magnus Hedman".

Som bekant försvann Hedman från fotbollen, för ett tag. Men med hjälp av fotbollskunnande och smidiga danssteg var han en ständig åkomma i rampljuset.
Som det kanske märks är jag inget stort fan av Magnus Hedman. Därför var det inte långt i från att jag spydde galla när Chelseas intresse för honom nådde den svenska journalistkåren. På sportspegeln kunde man se honom komma upp från en rulltrappa med sitt leende. Jag kunde hålla med om att övergången kom som en chock och att det var, lite, häftigt. Men han blev värvad som fjärdemålvakt. Självklart visste Hedman att han skulle bli oerhört uppmärksammad under en längre tid.

Det var då det hände. Precis när jag var som mest irriterad. Magnus Hedman fick smaka på sin egen medicin. Att han en gång i tiden ville vara god vän med Henke Larsson slog tillbaka på honom. Och det är därför Magnus Hedman, förmodligen, hatar Henke Larsson.

När ryktet om att Henke Larsson var på väg till Manchester United startade, hände något. I takt med detta blev inte Chelseas, svenska, fjärdemålvakt lika intressant för den svenska journalistkåren längre. Plötsligt var det Hedmans låtsaskompis som stal all uppmärksamhet. Att Henke gör bra i från sig i Manchester United det vet vi. Men vad fan gör Hedman i Chelsea?
Men det är klart. Han kan ju alltid ta på sig dansskorna igen.

Anledningen är att jag gjort klart med praktik. Jag kommer att vara på GöteborgsPostens sportredaktion.

Jag är riktigt nöjd med att få göra två veckors praktik på sveriges största morgontidning.

Jag, Martin och Jesper har startat en liten utmaning. I slutet på varje månad ska vi ta ut månadens bästa fotbollslag. Eftersom Martin lagt ut sin bästa uppställning från december så känner jag att det är dags för mig att göra likadant. Om ni är intresserade av Martin och Jespers lag kan ni länka er in på deras bloggar. En liten bit ner på min högra sida hittar ni deras blogglänkar.

                                      Canizares
                                      (Valencia)

Pannuci  Ferdinand     Alves     Evra
(Roma)   (Man-Utd)   (Sevilla) (Man-Utd)

Mancini   Carrick    Stankovic  C.Ronaldo
(Roma)  (Man-Utd)  (Inter)       (Man-Utd)

                  Totti          Drogba
                (Roma)    (Chelsea)

Francesco Totti har
imponerat i december

Christian "Chippen" Wilhelmsson blev i dag klar för Roma. Den italienska klubben lånar honom säsongen ut. Men i kontraktet finns en köpklausul på ytterligare fyra år.

Personligen är jag nöjd med värvningen, romanista som jag är. Felet med "Chippen" är att han oftast inte har huvudet med sig. Jag tror dock att Spaletti, Romas tränare, är rätt man att få ordning på honom.
Jag tror också att han kommer passa bra in som ytterforward i Romas spelsystem, 4-3-3. "Chippen" kommer konkurera med "brassarna" Mancini och Taddei. Därför tror jag han kommer få det tufft och till en början kommer få sitta på bänken. Om "Chippen" kan skärpa sig och ha tålamod tror jag han kan lyckas. Alltså, en bra värvning för Roma och framförallt bra för "Chippen".