AIK har gjort Dulee till den han är
Stockholms skärgård är förmodligen det bästa som huvudstaden kan erbjuda. Jag åkte båt i åtta timmar för att se så mycket som möjligt av öar, vatten, hus och båtar. Jag fick ett "bra" tips av en flicka som jobbar vid skärgårdsturernas turistinformation om att jag "absolut borde gå av vid Södermöja."
Så jag följde hennes råd. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jag gick längs en grusväg i säkert femton minuter, i hopp om att hitta någon strand eller något ställe att äta på. Till slut fick jag stanna en tjej som var ute på en löprunda. Hon tittade konstigt på mig när jag frågade om det fanns något badställe eller affär längre fram. Jag hade tydligen gått av på en ö utan butiker och där badställen var privata. Typiskt. Jag vände och gick tillbaka till färjeläget. Misstänkte att jag skulle hoppat av på ön mittemot. 50 meter bort låg Möjaström, dit kunde jag ta mig med båt, surfbräda eller fjärilsim. Och eftersom jag hade packning med mig var det sista alternativet kört. Jävlar vad irriterad jag var. Det gjorde inte saken bättre att Martin ringde mitt i all frustration. Givetvis vägrade jag att bjuda honom på min miserabla situation. Efter tio minuter var dock turen på min sida. En vänlig man såg förmodligen mitt vilsna kroppsspråk och styrde in sin båt till Södermöja. "Jag skjutsar över dig", sa han något otydligt på grund av sitt irriterande skratt.
* * *
Gissa om Ola Andersson såg nöjd ut över att bli av med Dulee Johnson?
Men allvarlig talat, AIK får 2,5 miljoner kronor för allsvenskans bäste mittfältare!
Visserligen går klubben plus på affären eftersom Dulee köptes från Häcken för en halv miljon. Givetvis ligger det AIK i fatet att mittfältaren ständigt förknippades med skandaler. Annars hade Ola Andersson & co kunnat casha in minst 30 miljoner för Dulee.
Synd att allsvenskan blir en profil fattigare.
Det sista citaten mittfältaren bjöd på var:
"AIK har gjort mig till den jag är"
"Jag kan bekräfta för hela världen att jag är klar för Maccabi Tel Aviv"
* * *
Jag följde Bäckmans råd om att läsa The Dirt. Har bara tagit mig igenom 100 sidor, men kan lätt konstatera att det är den sjukaste bok jag läst. Bäckman ligger faktiskt i lä vad beträffar griseri. Och det om något är sjukt!
* * *
Imponeras över Ljungskiles mittback Etchu Tabe. Tror inte att han är kvar i LSK nästa säsong.
Bas riff
Det känns skönt att bekräfta att det hjälper att klaga. Det är verkligen sommar i Stockholm, riktigt varmt. Givetvis har jag varit inne på redaktionen och jobbat alla dagar sedan solen kom till östkusten. Inte helt oväntat. Jag har ändå hunnit att få de sista soltimmarna på stranden. Men sol och bad i Stockholm är under all kritik. Dåliga försök till sandstränder och när man ska bada tvingas man att göra det i en grön illaluktande sjö vars botten det växer allt möjligt i från. Hade jag inte varit här för att jobba så hade flyttlasset gått tillbaka till västkusten direkt.
Nä, riktigt så illa är inte Stockholm. Det finns väldigt många bra sidor med huvudstaden också. I går var jag och min kära på trevliga SOFO, där åt vi och drack gott. På måndag ska jag till Råsunda och jobba, AIK-Ljungskile. Det ska bli riktigt skönt att komma ut och arbeta efter att ha varit inne på redaktionen väldigt mycket under den senaste tiden. Efter matchen är jag ledig i fyra dagar och det ska jag fira med att utforska Stockholms skärgård på tisdag. Kylbag med pilsner och mat blir mitt enda sällskap, och musik givetvis. Fattas bara att regnet öser ner i huvudstaden på tisdag.
* * *
Och det är ju inte direkt så att man har kunnat ta en halvtimmes lunch någon dag. Jävla handbollshuliganer, Christian Olsson, Sanna Kallurs skräckschema, TV4, Victoria Svenssons fru, Paulinho, Peter Larsson, Lustig, Youtube-stjärnan, César Santin, Svennis-kopior och Fredrik Bremberg. Ingen vila, ingen rast.
* * *
Fantastiskt bra bröllop i Ljungskile!
* * *
"Kral" och "Eggöjs" brorsa, Per-Johan, i Carlstad United. Snudd på veckans bästa grej!
The rain falls hard on a humdrum town
Tre veckor och två dagar. Så lång tid har gått sedan jag skrev här på bloggen. Det känns varken mer eller mindre. Tidsmässigt alltså. Om det inte hade varit för Martin som har tagit upp sitt bloggande igen så hade jag nog aldrig skrivit det här. Blev lite lagom inspirerad faktiskt. Fast å andra sidan känns det som jag bara ordbajsar just nu. Förmodligen är det roligare för både läsare och skribent om inlägget handlar om något. Därför ska jag handla. Nu.
Var i Valencia i förra veckan. Fem heta dagar i apelsinstaden, eller paellastaden om ni så vill. Det var riktigt skönt att komma ifrån den dåliga svenska sommaren, som egentligen är en illusion. Vi svenskar, i alla fall jag, längtar ständigt efter den svenska sommaren. Men den kommer ju aldrig. Det känns som att den tynar bort. Som att den blir mer och mer obefintlig för varje år som går. Eller det kanske bara är här i Stockholm som sommaren regnar bort?
Därför var det riktigt skönt att få fem varma dagar. Valencia är en ganska häftig stad. Formel 1-banan som breder ut sig längs havet och in mot centrum är imponerande.
***
I morgon bär det av till västkusten. En högtidlig lördag står på schemat då Jonas och Anna gifter sig i Ljungskile. Hoppas på att Kung Sune ställer till med ett stort kalas.
I går var humöret på topp. Avslöjade min andra riktiga övergång på Expressen. Mitt första avslöjande var när Rasmus Lindgren gick från Groningen till Ajax. Och i går var det att Dulee Johnson flyttar från AIK till Israel.
Tack för det!
***
Det går inget vidare för Ljungskile. Efter skrällsegern mot IFK Göteborg, 2-1, den 25 april har LSK bara tagit en enda poäng, 0-0 hemma mot Gefle. Nu väntar riktigt tuffa matcher mot AIK hemma, AIK borta, Hammarby borta, Kalmar FF hemma och Helsingborg borta. Var Ljungskile ett typiskt nykomlingslag som sprattlade till i början av serien?
Jag har tippat att Ljungskile ska komma sist i allsvenskan och tyvärr tror jag att det blir så.
Vilka tar SM-guld då?
Jag tror på Kalmar FF. Med Elfsborg som tvåa.
***
Chock, kris, blod, bråk, rasar, sågar, vansinne, utbrott, panik, psykkrig, skandal. Orden sitter i ryggmärgen.
***
Det börjar bli en vana att journalister smutskastar varandra. Patrick Ekwall är mannen som ständigt får stå i centrum. Om det är medvetet eller inte från hans sida vettefan. Men skit får han ta. Och han gillar det inte. Genast gör han dåliga försök att slå tillbaka. Just nu är TV4-journalisten i ett bråk med Johan Flinck, Aftonbladet, och Dusan Umicevic, DN. Motståndarna har sågat Ekwall för att vara en B-kändis som springer runt i Båstad under Swedish Open. På något sätt är väl det sant, men jag förstår inte att de orkar skriva om det i sina tidningar. Det säger väl en del om dem själva, om ett näst intill obefintligt ordföråd som tvingar dem att ordbajsa om en kollega i deras tenniskrönikor.
Under fotbolls-EM gick Lasse Anrell, Aftonbladet, hårt åt Ekwalls vapendragare Olof Lundh. Det var faktiskt kul, läs här, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/anrell/article2689888.ab
***
Läste precis ut Ronnie Sandahls bok med den fantastiska titeln Vi som aldrig sa hora. Jag tycker nog att Aftonbladets krönikör har fått oförtjänt mycket skit för den. Han skriver väldigt bra. Blev dock besviken på slutet. Men läs!
Är det någon som har något bra boktips. Vad som helst utom Stieg Larssons böcker. Säkert jättebra, som alla säger. Men precis av den anledningen vägrar jag läsa dem, än så länge. Jag har faktiskt inte ens läst Da Vinci-koden på grund av att den var så hypad ett tag. ALLA läste den. Men snart är det dags för Dan Browns verk.