wickan78

Denna veckan har vi gjort tidning i skolan. Därför har bloggandet blivit lidande. Men trösta ej kamrater. Här kommer två artiklar som jag gjorde i tidningen.


Anfallarna ska föra LSK till Allsvenskan

De har skjutit upp lag till Allsvenskan. Nu förs de samman och bildar ett av seriens giftigaste anfallspar. Jörgen Wålemark och Mattias Gravem vet vad som krävs för att ta steget till Allsvenskan.
 – Jag gick till Ljungskile för jag ser en väldigt stor möjlighet att vinna serien, säger Mattias Gravem.

 

Försäsongsträningen är i full gång för Ljungskile SK. Laget har fått behålla förra årets stomme och har kryddat truppen med spännande nyförvärv. En av lagets nya spelare är Mattias Gravem. Mitt i förra säsongen gick han från GAIS till Qviding. Tanken var att han skulle rädda kvar laget i Superettan. Det misslyckades. Ändå gjorde Mattias Gravem det han blev värvad för. På tretton matcher för bottenlaget gjorde han åtta mål.

 – Nu när jag spelar i ett bättre lag kommer jag att göra fler än åtta mål.

Tillsammans med Jörgen Wålemark bildar Mattias Gravem ett anfallspar där båda varit med och fört upp lag till Allsvenskan. Och det märks på dem att något stort är på gång i Ljungskile.

 – När jag gick upp med GAIS för två säsonger sedan hade vi ett riktigt bra lag. Årets Ljungskile håller jämna steg med det laget vi hade då.

 

När han berättar hur de kommer komplettera varandra på planen lägger Jörgen sin arm runt honom och meningen avbryts med ett skratt. Att de trivs ihop framgår tydligt.

 – Jörgen är en bra fotbollsspelare med mycket rutin. Han är en väldigt målfarlig och klok spelare som jag kommer ha stor nytta av.

Jörgen Wålemark är lagets kapten och den spelaren i laget som verkligen personifieras med Ljungskile SK. Kan någon jämföra årets trupp med tidigare upplagor, är det just Wålemark.

 – Truppen är mycket starkare i år. Det märks på killarna att det är konkurrens på de flesta positionerna. Alla är fokuserade och inställningen är bra.

 

När Ljungskile kvalade sig till Allsvenskan 1996 var Jörgen Wålemark en av lagets viktigaste spelare. Den säsongen gjorde han sjutton mål och många klubbar fick upp ögonen för honom. När Ljungskile spelade allsvensk fotboll året efter fanns han inte med i laget. Han hade valt att pröva lyckan i det norska laget Lilleström.

 – Klart jag kan ångra mig ibland. Det hade varit speciellt att spela för Ljungskile i Allsvenskan. Men än är det inte kört.

Värvningen av Mattias Gravem är Jörgen Wålemark glad över. Han ser honom som ett ytterligare hot mot motståndarlagen.

 – Med Mattias snabbhet kommer vi kontra in en hel del mål. Han är väldigt snabb och målfarlig.

Samtidigt som Jörgen berättar om årets trupp utstrålar han glädje och självsäkerhet. Tretton mål förra säsongen ska bli fler i år.

 – Ja, det måste jag klara.

Jörgen Wålemark och Mattias Gravem ska göra vad de förts samman för – skjuta upp Ljungskile till Allsvenskan.





Kärlek på distans

Förhållanden kan ibland vara problematiska. De kan också vara alldeles, alldeles underbara. Flera elever på Ljungskile folkhögskola lever med distansförhållanden. För många av dem förvandlas underbara helger till vardagar fyllda av längtan och saknad efter sin älskade. Hur är det att leva med ett distansförhållande? Hur håller man förhållandet vid liv?

 

Nils Lindgren är 23, och går alif på Ljungskile folkhögskola. Han vet hur det känns att leva med ett avståndsförhållande. Det var i somras, när han började sin utbildning, som han träffade sin flickvän på skolans internat.

 – Ja, hon gick musiklinjen. Vi hittade varandra snabbt. Tyvärr hoppade hon av utbildningen, berättar han.

Nils flickvän, Elisabeth, valde att flytta tillbaka till sin hemstad Lund. Den tidigare dagliga relationen försvann och numera träffas de varje helg. Oftast är det Nils som får besök på skolan.

 – Det är en speciell situation. Känslan är väldigt bra när vi träffas. Däremot är det jobbigt när hon åker ifrån mig. Det tar inte lång tid innan jag börjar sakna henne jättemycket.

Trots den påfrestande känslan att åka ifrån varandra försöker Nils se positivt på situationen.  

Han berättar att deras möten väger över det jobbiga i att vara ifrån varandra.

 – Visst är det jobbigt att sakna henne men jag ser saknaden som ett positivt tecken, ett slags bevis på hur mycket jag tycker om henne. Sedan när vi träffas så är det kvalitetstid.

Med hjälp av telefon håller de ändå daglig kontakt. De pratar varje dag mellan 15 ­– 45 minuter. Men att höra sin partners röst och inte få se henne är inte alltid lätt.

 – Hon hör direkt på mitt tonfall när jag tycker det är jobbigt att sakna henne. Jag blir tyst och tänker lite för mycket, lite frånvarande helt enkelt.

Något som hjälper Nils och Elisabeth i deras relation är framtiden. Att blicka framåt och planera gemensamma saker är viktigt.

 – Hon vill läsa upp betyg på Komvux samtidig som jag studerar i Ljungskile. Sedan vill vi resa, innan vi båda tänkt plugga vidare. Det hade varit väldigt skönt att åka iväg med henne efter mina studier.

Den viktigaste saken, enligt Nils, är att man måste lita på varandra. Deras tillit gör att svartsjuka inte existerar i förhållandet. Han är dock medveten om att detta kan vara ett problem för andra distansförhållanden. När par inte träffas ofta kan de inte alltid veta vad deras respektive gör. Därför tycker Nils att man måste lita på sin älskade för att förhållandet ska fungera.

Nils Lindgren har svaret på dansbandet Vikingarnas gamla dänga, Kan man älska någon på avstånd.

 – Ja, det kan man.

Eftersom vi sänder radio varje dag denna veckan så kan man tyvärr inte längre höra mig som programledare. Just nu kan man höra mig som nyhetsuppläsare. På torsdag kommer jag vara programledare igen.
Så ligger det till.